thefirewithin

jag har gjort det igen, sprängt en ny gräns. Skulle vilja skriva att det var i attityd men så är väl inte fallet. Dock så har jag tagit det här till en nivå så vi får se hur detta går. Ständiga frågan som folk ställer när de hör det, hur man orkar, varför? Svaret blir alltid detsamma. Därför. Jag är inte som alla andra, jag böjer regler, och lagar som det passar mig i jakten på ett botemedel och om det inte finns så fortsätter jag på i samma stil. Och nu när jag läser kursen som jag gör så faller det hela på plats. En pusselbit som jag saknat och som jag inte förstått, förrän nu. Jag har visserligen alltid följt den som en regel, men det är först nu jag förstått bakgrunden till regeln and it feels good! ska börja slipa på ett nytt mål i gymmet. Eller om det kanske ska avvecklas för att låta något nytt ta över och förverkliga en annan gammal dröm. Fortsättning följer. Hörde jag torsken på Tallinn? jepp! så musi musi eller musi ja kalli=) Egentligen är det nog den perfekta semestern för mig=)