Kommande veckan...
Tidiga passet - me like!
Fotboll idag var grymt! Gillar helt klart när jag får in bra träffar för det var något jag var mindre bra på som liten. Nu ska jag bara lära mig att trycka och pressa skotten lite mer. Tycker fortfarande att det är roligast att försvara och kapa ben på motståndare och är fortfarande lika ettrig som liten, väger bara några kilon fler i muskler nu och kan faktiskt sätta emot=)
Uppdatering på livet. Jag har kommit in på alla mina kurser. Börjat jaga lite böcker och kollat kurslitteratur. Hoppas att allt ska rulla på precis så smidigt som jag förväntar mig att det ska göra och komma tillbaka in i studieivern. Det som skrämmer mig lite är att det inte känns så farligt när jag nu faktiskt kommit in i vardagslunken igen... upp jobba sova... Det skrämmer mig. Jag har alltid varit extraordinär och haft det där lilla extra och överraskande och min värsta mardröm är nog att bli en helt vanlig Svensson, med Svensson liv... och komma in i vardagen och börja räkna ned mot 65. Fast med mina verktyg och drömmar är det inte särskilt stor risk eller fara att det ska ske.
Igår sprang jag 2 km lugnt tempo. Ingen värk någonstans förutom lite träningsvärk och det är ju enbart skönt! Idag fotboll slog mig att jag inte fick ont i fötterna heller, nu var jag visserligen mycket målvakt och släppte in en hel del, men likväl gjorde de tinte ont. Liksom på jobbet när jag arbeta så visst känns det, men jag haltar inte längre och använder inte ens stolen längre. Livet har sina goda stunder, däremot har jag nog accepterat det till en viss del och det gör väl också att jag anpassar mig till det hela. Planterat ut tofflor lite här och var där jag är ofta.
Apropå känslor. Det var längesedan som det kändes såhär... bra. Det var för många år sedan då jag var mycket mycket yngre. Inte för att jag kan påstå att så mycket jämt är enklare när man är äldre och lite visare, men man vet hur man ska ta sig förbi hindren och vet att problem uppstår och tar det lite chill.
Nu har vi en plan och jag har en plan och jag har en plan utöver planen. Många planer blir det, men som alltid stå står jag och faller aldrig... En temporär svacka, för att sedan ta sig under, emellan, över, runt om, och förbi.
Jag funderar mycket och tänker mycket. Det finns en anledning, teser, påståenden är till för att funderas på för att se om det finns sanning bakom dem, finns det inte det är det inte kongruent och är det inte kongruent så måste man finna en annan tes som stödjer ens tankar. Icke kongruenta människor betackar vi oss för.
Det är antagligen därför det var så lätt och lättare ska det bli. Jag har alltid vetat att jag är speciell någit utöver det vanliga och ja utan att behöva skryta eller påstå något annat så vet jag min styrka och min svaghet. Det har kostat mig resten av mitt liv, men det är en kunskap och styrka få äger.
Fotboll idag var grymt! Gillar helt klart när jag får in bra träffar för det var något jag var mindre bra på som liten. Nu ska jag bara lära mig att trycka och pressa skotten lite mer. Tycker fortfarande att det är roligast att försvara och kapa ben på motståndare och är fortfarande lika ettrig som liten, väger bara några kilon fler i muskler nu och kan faktiskt sätta emot=)
Uppdatering på livet. Jag har kommit in på alla mina kurser. Börjat jaga lite böcker och kollat kurslitteratur. Hoppas att allt ska rulla på precis så smidigt som jag förväntar mig att det ska göra och komma tillbaka in i studieivern. Det som skrämmer mig lite är att det inte känns så farligt när jag nu faktiskt kommit in i vardagslunken igen... upp jobba sova... Det skrämmer mig. Jag har alltid varit extraordinär och haft det där lilla extra och överraskande och min värsta mardröm är nog att bli en helt vanlig Svensson, med Svensson liv... och komma in i vardagen och börja räkna ned mot 65. Fast med mina verktyg och drömmar är det inte särskilt stor risk eller fara att det ska ske.
Igår sprang jag 2 km lugnt tempo. Ingen värk någonstans förutom lite träningsvärk och det är ju enbart skönt! Idag fotboll slog mig att jag inte fick ont i fötterna heller, nu var jag visserligen mycket målvakt och släppte in en hel del, men likväl gjorde de tinte ont. Liksom på jobbet när jag arbeta så visst känns det, men jag haltar inte längre och använder inte ens stolen längre. Livet har sina goda stunder, däremot har jag nog accepterat det till en viss del och det gör väl också att jag anpassar mig till det hela. Planterat ut tofflor lite här och var där jag är ofta.
Apropå känslor. Det var längesedan som det kändes såhär... bra. Det var för många år sedan då jag var mycket mycket yngre. Inte för att jag kan påstå att så mycket jämt är enklare när man är äldre och lite visare, men man vet hur man ska ta sig förbi hindren och vet att problem uppstår och tar det lite chill.
Nu har vi en plan och jag har en plan och jag har en plan utöver planen. Många planer blir det, men som alltid stå står jag och faller aldrig... En temporär svacka, för att sedan ta sig under, emellan, över, runt om, och förbi.
Jag funderar mycket och tänker mycket. Det finns en anledning, teser, påståenden är till för att funderas på för att se om det finns sanning bakom dem, finns det inte det är det inte kongruent och är det inte kongruent så måste man finna en annan tes som stödjer ens tankar. Icke kongruenta människor betackar vi oss för.
Det är antagligen därför det var så lätt och lättare ska det bli. Jag har alltid vetat att jag är speciell någit utöver det vanliga och ja utan att behöva skryta eller påstå något annat så vet jag min styrka och min svaghet. Det har kostat mig resten av mitt liv, men det är en kunskap och styrka få äger.
Kommentarer
Trackback
