Tankar 2010
Tankar tankar dessa eviga tankar. Vad vore vi dock utan dem och vad vore vi utan vänner, familj.
Ler allting är på topp. Jag har allting jag någonsin velat ha på sätt och vis. Varför en känsla av likgiltighet, trötthet och en viss känsla av uppgivenhet?
Jag är tacksam och glad.
Kanske har hon rätt kanske ser jag fortfarandet livet som ett straff? Inget liv är lätt och visst kan jag vara bitter, men jag vet att det inte hjälper mig på något sätt och att jag lika gärna kan blicka framåt och inte bry mig om det förgångna och att inte ångra saker.
Jag har gjort mycket jag ångrar det inte... Jag har levt enligt min övertygelse att ångra det man inte gör och därför gör väldigt mycket. Alla val kanske inte är rätt jämt bara och det kanske är det som maler. När man hittar lyckan, tappar den och undrar och grubblar om och om igen för jag snubblar över den ständigt.
Det är inte min stil heller, jag vill framåt och jag tror att jag är redo för så mycket. Lämna landet, göra karriär, men kommer på mig var gång hur svårt det är att lämna saker. Jag försvarar det med att jag måste att jag är ansvarig för mitt liv och det är jag... lojaliteten mot saker är dock ett problem och en ursäkt för allt.
jag ogillar ursäkter och alltså ogillar jag mig själv. Ond spiral. Min själ är rastlös och jag vet inte vad jag söker för jag tror att jag kanske funnit det och tappat det och det gör mig antagligen att jag nu får betrakta mig som vilsen.
Vilsen bland mål, lojalitet, och besvikelser över att inte räcka till genom att vara den jag är.
Framgång med allting utom ett, en människa kan aldrig ha allt. Några få vet vad jag alltid drömt och drömmer om fortfarande och som dröm var den vacker att få. Kanske är det dags att vakna ur drömmen och kliva in i verkligheten?
Ler allting är på topp. Jag har allting jag någonsin velat ha på sätt och vis. Varför en känsla av likgiltighet, trötthet och en viss känsla av uppgivenhet?
Jag är tacksam och glad.
Kanske har hon rätt kanske ser jag fortfarandet livet som ett straff? Inget liv är lätt och visst kan jag vara bitter, men jag vet att det inte hjälper mig på något sätt och att jag lika gärna kan blicka framåt och inte bry mig om det förgångna och att inte ångra saker.
Jag har gjort mycket jag ångrar det inte... Jag har levt enligt min övertygelse att ångra det man inte gör och därför gör väldigt mycket. Alla val kanske inte är rätt jämt bara och det kanske är det som maler. När man hittar lyckan, tappar den och undrar och grubblar om och om igen för jag snubblar över den ständigt.
Det är inte min stil heller, jag vill framåt och jag tror att jag är redo för så mycket. Lämna landet, göra karriär, men kommer på mig var gång hur svårt det är att lämna saker. Jag försvarar det med att jag måste att jag är ansvarig för mitt liv och det är jag... lojaliteten mot saker är dock ett problem och en ursäkt för allt.
jag ogillar ursäkter och alltså ogillar jag mig själv. Ond spiral. Min själ är rastlös och jag vet inte vad jag söker för jag tror att jag kanske funnit det och tappat det och det gör mig antagligen att jag nu får betrakta mig som vilsen.
Vilsen bland mål, lojalitet, och besvikelser över att inte räcka till genom att vara den jag är.
Framgång med allting utom ett, en människa kan aldrig ha allt. Några få vet vad jag alltid drömt och drömmer om fortfarande och som dröm var den vacker att få. Kanske är det dags att vakna ur drömmen och kliva in i verkligheten?
Kommentarer
Trackback
