thefirewithin

Idag? Det känns onekligen bättre idag. Det är alltid som mörkast innan gryningen. När jag en dag tittar tillbaka på det här, minns då tanken att det var inte ditt fel att det blev såhär... Det var världen, alla dess incidenter, manipulationer som skapade dig och vad du blev. Det var inte ditt fel, det bara blev så.

Det här funkar inte. Hur fick jag det här återfallet?

Mitt huvud är min största tillgång, det är även min största nackdel. Jag har uträttat en hel del stordåd, tankat på och fyllt det med en mängd kunskaper. Dock så har det även fyllts med en hel del skit genom åren som inte riktigt släpper. Ibland så behöver mitt huvud dock inse att saker och ting var inte mitt fel, visst jag är var en bidragande orsak. Dock är det två som valsar. Men jag var inte ensam. Ny insikt, ny taktik. Hoppas det inte är försent.

Jag borde ha förstått nåt när du tittade bort Att allting har ett slut Att allt det vackra är kort Nu sitter jag och fryser på en regnig perrong Och här kommer alla känslorna på en och samma gång Och här kommer alla känslorna på en och samma gång Vi möttes mitt i vintern när mitt hjärta var tömt Jag placerade dig i drömmen som jag borde ha glömt Nu faller den från himlen som en trasig ballong Och här kommer alla känslorna på en och samma gång Och här kommer alla känslorna på en och samma gång Jag sitter ensam kvar och hör varje tåg Vissla hallå ifrån ett ringlande spår Var är du? Man kan undra när timmarna går Du borde sett hur underbart jag mår Jag ska bygga mig en båt och segla tills det blir vår Jag ska försöka att förtränga doften av ditt hår Jag ska skrika så det hörs igenom all grå betong För här kommer alla känslorna på en och samma gång Här kommer alla känslorna på en och samma gång Jag sitter ensam kvar och hör varje tåg Vissla hallå ifrån ett evigt spår Men det är slut Det är dags att slå en knut Öppna grinden för nu går jag ut En gång för längesedan jag befann mig någonstans i högstadiet om jag minns rätt, eller om det var just i början av gymnasietiden. Jag hade just hittat till Gyllene tider. Var inget större fan sådär, men som alltid fann man sina guldkorn. En som jag fastnade speciellt för var Kung av sand, och när han sen började göra son of a plumber så tyckte jag mest att det var skräp. Dock nu på en mycket senare tid drar jag mig till minnes en låt han gjort som jag inte fäste särskilt stor vikt vid, men nu idag då livet har levts och upplevts kanske fått en av de största lektionerna att minnas för resten av livet så poppade den upp i mitt sinne. Vart vill jag då komma med detta? Well att man behöver erfarenheter att relatera till för att vissa sånger ska få någon betydelse. Så därför slår jag en knut öppnar dörren och går ut. Märk väl att det är ej är garderobsdörren=)

hur kan man må så bra för att komma hem och innan veckan ens är slut är krafter slut humöret i botten. Hur kan man påverkas så av en enda faktor i ens liv? just ja glömde den lilla detaljen att den faktorn var och uppenbarligen är en stor del än. Ironic, psychotic. släpp det.

Living among the ones that is more like u aint that bad. Now it will be great memories=)

Är det möjligt och then it hits me... "Why not?"